Blandade känslor

Ikväll har uttrycket sannerligen gjort sig till känna.

Sebastian i telefon, och självklart är jag hemskt glad, väldigt väldigt glad. Och mitt i denna jättejättegladkänslan så börjar tårarna fullständigt SPRUTA. Jag var alltså fortfarande glad. Men det var INGA glädjetårar. Kanske lite glädjetårar, men det var mer krokodiltårar. Väldiga krokodiltårar. Gråt utan känslan utav att behöva. Det slutade precis innan fosterställningen i sängen.

Möjligt att jag har varit on the verge of a crying jag i en vecka nu, och nu brast dammen.

Ibland behöver man

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0